Trevliga ridturer

Efter avramlingen blev jag lite skrajsen och därför longerade jag Ialisha för att få till lite kommunikation. Hon är en häst som har lätt för att lära och som är väldigt samarbetsvillig, så jag tror att de här bockserierna hon lagt av är en blandning av glädje och protest när hon inte får riktigt som hon vill. Vi har märkt att hon får bättre och bättre självförtroende och stiger i rang i hagen. Det kan påverka relationen även till mig - hon vill testa rangen där också. Generellt är jag inte för att longera unghästar som träning, då jag tycker det kan slita för mycket på en obalanserad häst, men för att träna kommunikation och röstkommandon funkar det bra.

Jag longerade kanske 15 minuter i skritt, trav och galopp och hon hade sina luftfärder då också, men på slutet svarade hon fint på alla röstkommandon!

På nyårsdagen var jag och Lisa ute på en kanonhärlig entimmesritt och Ialisha hade alla fötterna i marken hela tiden! Hon skötte sig okanderligt och var pigg, alert och arbetsvillig. Avslappnad och kontrollerad trav, fin arbetsgalopp och jättetrevlig och eftergiven trav på volt några varv. Jag var helt lycklig efteråt! Och så vackert det var i skogen...

Efter nyår har det varit alldeles för ohemult kallt för att rida, fram tills i dag. Ialisha gillar att vi hittar på saker och i går hade jag inte varit ute på hela helgen, för jag var sjuk. Då var hon liksom avvisande mot mig, gick ifrån mig och ville inte komma fram. Hon brukar alltid gnägga och komma till mig när jag kommer. Lilla gumman kändes lite sur för att jag inte varit där. I dag har vi dock varit ute på samma vända som på nyårsdagen, fast det var mörkt. Ia hade en liten bockserie alldeles i början. Hon stannade, jag bad henne gå, men hon ville inte. Då gav jag en lite kraftigare drivning med skänkeln och då kom bockningarna. Höll på att trilla av igen, tappade stigbyglarna i första hoppet, men fick tag i hennes man och lyckades slappna av och sitta kvar. Efter det var hon på tårna några minuter men gjorde inga fler försök att leka hoppjerka. Vi övade övergångar mellan skritt och trav på en snötäckt väg och hon ville gärna ligga på som ett spjut innan hon kom på att hon bara fick trava tio steg, hahaha. Det blev för jobbigt för henne.

Även i dag var det fin och balanserad trav på volt, tom i öppna. Jag kan nu göra fina öppnor, böjningar och skänkelvikningar med bara sitshjälper och hon är superkänslig. Slutorna går lite sisådär, jag ska ta hjälp av Ulrika när vi åker till Tierp. Tror det är jag som gör fel med min kropp. Under tiden tränar vi bak- och framdelsvändningar i balans och jag tycker det går väldigt bra. Hon är väldigt mycket mer balanserad nu och det märks att vi gör framsteg, kanske framförallt jag med min sits. När jag väl sitter rätt och ger rätt hjälper så gör Iaslisha rätt. Hästarna kan ju redan alla rörelser, svårigheten ligger i att plocka fram dem på kommando.

Håll till godo med lite nya vinterbilder (det är fräs i Ialishas ben, må ni tro!) och ha en riktigt god fortsättning på det nya året!