Ialisha och jag: Bäverkorsningen på skogspromenad

Jag är inte så säker på att Ialisha är en renrasig arab, jag tror minsann att hon är en bäverkorsning av något slag! All överskottsenergi går ut genom munnen och hon gnager gära på allt möjligt i träväg. Höhäcken, ligghallen där den inte är skyddad, stubbar, stallinredning, grimskaft, täcken, kläder osv, haha. Jag är van med detta då min förra häst var exakt likadan. Jag tror att en del beror på att hon är unghäst, kanske det kliar i tänderna? Sen verkar det som att en del hästar har den där "överslagshandlingen" att nervositet/energi går ut genom munnen.

I går kväll var det dags för vår första promenad utanför hagen. Jag hade tänkt gå på eftermiddagen, när det fortfarande var ljust, men vi kom inte iväg förrän det var nästan kolsvart. På med reflexmunderingen bara!

Lisa och Maggie gick med och det gick jättebra. Jag fick lägga lite tid på att förklara för Ia var jag ville att hon skulle gå i förhållande till mig, men hon är väldigt känslig och svarar mycket bra på allt jag gör. Lovande! Lilla stumpan var lite på tårna och otålig men hon sköter sig jättebra i allafall. Det var inte så kul att stå stilla, men hon gör inget stolligt. I morgon blir det en lite längre promenad i dagsljus, det är lättare då eftersom vi alla ser vad vi håller på med. Kanske jag provar tömköra lite också om Lisa kan leda henne.

Muggen läker fint och behöver inte behandlas och såret på hasen är inte längre svällt och varmt. Skönt att det går åt rätt håll!

Reflex-Maggie